Svårt betala lägenheterna i Brf Dockterrassen

Från Sydsvenskan 2009-01-11

Handpenningen betalades hösten 2007. Nu när det är dags att betala resten för lägenheterna i Brf Dockterrassen så är det många som inte vill eller kan.

  • Banken kräver att den gamla lägenheten säljs först, innan lån beviljas.
  • Det är svårt att sälja den gamla lägenheten.
  • Sker inte betalning så kan bostadsrättsföreningen häva avtalet och kräva skadestånd.
  • Advokat Anders Karlström förbereder en grupptalan med fullmakt från 21 drabbade hushåll.

Läs mer: Borättsköpare kan förlora miljoner

2 reaktioner på ”Svårt betala lägenheterna i Brf Dockterrassen

  1. Många människor ingick så tidigt som 2007 köpeavtal för nyproduktion av bostadsrätter till priser som i dagsläget ter sig närmast astronomiska eller i vart fall fullständigt orimliga. Många kan inte sälja sitt nuvarande boende och om de mot all förmodan lyckas är det till priser som avviker mycket kraftigt från dem de en gång kalkylerade med. Detta drabbar dem även när de kommer till banken där gamla lånelöften inte längre gäller. Drabbade tvingas därför att antingen sälja nuvarande boende i en mycket pressad situation på en marknad som rasat kraftigt. Därefter tvingas de betala enorma överpriser för sina nya bostäder. Faller detta alternativet återstår konsekvenser som ter sin än mycket värre. Många kommer att få sina liv raserade!
    Finanskrisen har medfört en enorm ekonomisk press på alla som exponerat sig för just denna typen av affärer. Byggbolagens inställning är krass. Köparna måste ta ansvar för sina affärer på samma sätt som de tar ansvar för sina åtaganden.
    Men är detta verkligen rätt? Jag tycker att man bör syna byggbolagens försäljningsmetoder i sömmarna.
    JM t ex, hävdar ju på sin hemsida att man genom att köpa nyproducerat via dem till fast pris slipper stressande budgivningar. Men jag tror att deras system med VIP-medlemskap, särskilda VIP-visningar under mingel-liknande former, könummer etc är precis lika uppviglande och stressande om inte mer!!! Risken är stor att man genom detta system hetsar fram beslut som annars kanske skulle blivit betydligt mer överlagda. Vem vill låta ett könummer man väntat på i fyra år rinna en ur händerna så där utan vidare? Särskilt inte när man omges av andra spekulanter och söta trevliga säljerskor som bjuder på allt från kaffe och bullar till karameller.
    Jag var på en informationskväll för ”VIP-kunder” hos JM hösten 2007. Den avsåg de bostäder som idag står färdiga för inflyttning.
    Jaghörde flera gånger de förtjusande kvinnliga säljarna med betryggande övertygelse säga ”med det här läget kan man ju i ala fall aldrig förlora något”, ”man behöver ju aldrig vara orolig för det här i alla fal” osv, osv. Eftersom JM byggt många kustnära områden förmodar jag att många fler VIP-gäster fick höra samma argument. De berättade t o m att människor tidigare tjänat pengar på sina lägenheter innan de ens hade hunnit flytta in i dem! Lät verkligen stensäkert alltihop…
    Flertalet vanliga fastighetsköp förmedlas av reg fastighetsmäklare med helt andra säljrutiner (finns säkert många skurkar bland dem också). Men de gör kalkyler, upplyser om alla eventualiteter – förmodligen för att de måste.
    Det verkar ju som byggbolagens försäljningar gått ganska glamoröst och lättvindigt till? Man har inte gjort några kalkyler till köparna, inte informerat dem tillräckligt om vad som händer i situationer man normalt inte räknar med. Tvärtom har man invaggat köparna i trn at det är extra tryggt att köpa av JM.
    Jag tycker att byggbolagen bör åläggas ett större ansvar än vad som nu verkar vara fallet, i varje fall ett större ansvar än den enskilde individen. I de fall köpen inte kan återgå, hade väl en rimlig lösning varit att i någon mån marknadsjustera priset i efterhand? Alternativet är att ge drabbade ett rejält uppskov med tillträdet och då talar jag inte om tre månader utan om ett år.
    Jag vet att Konsumentverkets jurister just nu tittar på den här frågan så jag tror ni kan få god hjälp av dem.
    Kanske kan man via marknadsföringslagen hävda att det är väsentlig information att informera spekulanterna om att det kan kosta mycket att hoppa av ett förhandsavtal. Ytterligare ett alternativ kan vara att åberopa avtalslagen och hänvisa till förändrade omständigheter i samband med finansoron. Frågan är om inte en situation som nuvarande nästan kan liknas vid en sådan skada som inte kan förutsägas – en orkan, ett blixtnedslag etc dvs Force majeure?
    Det känns djupt orått at människor som hamnat i denna otäcka situation nu står ensamma och övergivna mot banker och stora byggbolag. Vem för deras talan? Vem hjälper dem? Vart vänder de sig???
    Mer om detta tack!

  2. Jag är en av dessa olyckliga. I mitt fall Riksbyggen.

    I efterhand kan man tycka att vi har varit naiva som inte insett att vi riskerat att rasera våra ekonomier mot lyxen att få bo i en attraktiv nyproducerad lägenhet. Själv försöker jag nu bara undvika att bli ställd på gatan tillsammans med min 14 årige son.

    Det jag reagerar starkast emot (för avtal är ändå avtal) är byggarnas/bostadsrättsföreningarnas motvilja till att hitta en lösning på problemen som gagnar både de som faktiskt flyttar in och bildar förening med ekonomiska problem, och sådana som mig. Om finansiering kunnat lösas under en övergångs period skulle jag kunnat hyra ut min nyproducerade eller nuvarande lägenhet och ätit blodpudding några år.

    Som jag ser det tar varken bankerna ansvar för tomma lånelöften eller byggarna för att minimera skadan.

Kommentera